onsdag 31 augusti 2011

Vaniljglass med kolatouch

Efter att ha skaffat glassmaskin, upptäckte jag bloggen Smaskens, där glassrecepten finns i stora mängder. Och inspirerad av Smaskens-Annikas allra godaste vaniljglass, gjorde jag en glass med råsocker i. För lite kolatouch hamnade även liten ljust muscovadosocker i glassmeten och himmel vilken glass det blev. Den serverades som tillbehör till en knäckig äppelpaj och då kom kolatonerna väl till pass. Så gott att min man gav betyget 10/10, ett betyg han är försiktig med att ge. Så här blev receptet till glassen till slut.

Vaniljglass med kolatouch

2,5 dl vispgrädde
2 dl mjölk
3 äggulor
0,5 dl råsocker
0,25 dl muscovadosocker
0,5 vaniljstång

Skrapa ur fröna ur vaniljstången. Häll upp grädde och mjölk i en kastrull och blanda i vaniljfröna. Låt även själva stången följa med. Ge ett uppkok och låt svalna.
Vispa äggulor med råsocker och muscovadosocker, det ska vispas riktigt pösigt. Häll sedan gräddblandningen över äggtoddyn och vispa ihop. Häll sedan hela blandningen tillbaka i kastrullen och låt nu smeten sjuda på låg värme. Smeten får absolut ej koka. Sjud till smeten börja tjockna något. Låt svalna, gärna i kallt vattenbad. Ställ sedan smeten kallt i några timmar, gärna över natt. Kör sedan i glassmaskin ca 40 minuter. Lägg upp i en burk med lock och lägg i frysen i väntan på servering. Njut!

tisdag 30 augusti 2011

Röding i foliepaket

Fisk i folie, något som till en början fick mig att minnas skolans hemkunskap och de smaklösa paketen med delar av fiskblock, lite purjolök och en tomatskiva i. Inte alls gott. Det här foliepaketet bjöd dock på riktigt många goda smaker och en underbart saftig fisk. Vi tillagade paketen på grillen, men givetvis går det lika bra i ugnen.




Röding i foliepaket

1 portionspaket

0,5 rödingfilé, skinn och ben borttagna
2 kokta potatisar
1 salladslök i tunna skivor
1 liten näve bladspenat
0,5 tomat i stora tärningar
1 fetaoststav
1 msk crème fraiche tomat/basilika
saften från en halv lime
en skvätt vitt vin
salt, peppar
1 folieark ca 40 cm brett

Ta foliearket och vik in kanterna några cm. Skiva potatisen och lägg skivorna i foliens mitt. Lägg sedan på spenaten och lägg fisken ovanpå spenaten. Salta och peppra på fisken. Lägg en klick crème fraiche på fisken. Strö över tomattärningar och salladslöken. Smula över fetaost. Häll sedan på en skvätt vitt vin och limesaft. Salta och peppra på toppen. Vik över foliens kanter på längden och vik ihop dem. Rulla sedan ihop arkets sidor och tryck till kanterna så att de håller sig stängda. Lägg på grillen i ca 12-15 minuter, 15 minuter om rödingfilén är lite tjockare. Samma tid gäller i ugnen också, då i 225°C värme. Om man byter ut rödingen mot lax, får man lägga på ytterligare några minuter.
En frisk chardonnay passar fint till.

måndag 29 augusti 2011

Äppel- och björnbärspaj

I mina svärföräldrars trädgård ståtar ett tiotal äppelträd av olika slag. Det finns flera fördelar med det. Den ena är att att det finns äpplen mogna från augusti till en bra bit in på hösten, den andra är att jag får plocka så mycket jag vill. Och under veckan som gick behövde jag inte ens plocka. Den kom en leverans av blandade äpplen och en stor burk med underbara hemodlade björnbär. Björnbär är kanske inte mina favoritbär, men oj vad gott det är att använda dem i bakverk och desserter, om än ej i helt rå form.
Jag passade på att använda på äpplen och björnbär i en paj vars recept som fanns med i senaste numret av Allt om mat. Jag minskade på mängden mandelmassa i fyllningen av rädsla att det skulle bli en för söt paj. Jag ökade också på mängden mandel i toppingen för extra crunch. Så här blev mitt lätt omarbetade recept.




Äppel- och björnbärspaj med crunch

8 portioner

Pajdeg:
3 dl vetemjöl
125 g smör
2 msk strösocker
1 ägg

Fyllning:
100 g mandelmassa
4 syrliga äpplen
2 dl björnbär

Crumble:
1 dl vetemjöl
1 dl havregryn
0,75 dl ljust muscovadosocker
1 dl hackad mandel
100 g smör

1. Hacka ihop mjöl, smör och socker i en matberedare (eller arbeta samman degen i en assistent). Tillsätt ägget och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform med avtagbara kanter, ca 24 cm i diameter. Ställ formen i kylen ca 30 minuter. Sätt ugnen på 175°C.

2. Nagga degen och förgrädda pajskalet mitt i ugnen ca 10 minuter.

3. Riv mandelmassan och strö den över botten av pajskalet. Skala och kärna ur äpplena och skär i tunna klyftor. Lägg dessa på mandelmassan och strö sedan över björnbären.

4. Blanda mjöl, havregryn, muscovadosocker och mandel. Tillsätt smöret i små tärningar och nyp ihop till en smulig massa. Strö blandningen över pajen.

5. Grädda mitt i ugnen i ca 50-60 minuter. Låt den svalna något och servera med lättvispad grädde eller vaniljglass.

Receptet kommer från Allt om mat nr 15 2011, men med något ändrade proportioner.

söndag 28 augusti 2011

Château Mont-Redon


Trots att jag är rejält intresserad av vin, brukar jag sällan ge vintips här på bloggen. Jag tänkte ändra på det och bjuder därför på det första vintipset. Vinet heter Château Mont-Redon 2006 och är ett Châteauneuf du Pape-vin med smak av björnbär och fat. Många är druvsorterna i detta vin, men Grenache dominerar följt av Syrah. Det passar till lamm och nöt och dracks hos oss till en helstekt oxfilé med kantarellkräm. Ljuvligt gott! Artikelnummer på Systembolaget är 2811 och priset 232 kr. Inget vardagsvin med andra ord, men väl lämpat till festliga tillfällen.

Helstekt oxfilé med kantarellkräm

Jag är svag för gott kött och då framför allt nötkött. En god saftig ryggbiff och mitt hjärta slår volter. En helstekt oxfilé och jag närmar mig mathimlen. Och nu när det kryllar av skogens guld, borde ju oxfilén kombineras med just kantareller. Men nu ska jag erkänna några saker. Jag har i sommar plockat totalt 14 kantareller, så gårdagens svamp inhandlades på Coop. Mitt andra erkännande är att jag faktiskt inte tycker om kantareller. Jätteroligt att plocka och rensa, men sen bjuder jag gladeligen bort dem. Smaken är lite för genomträngande för mig. Jag äter så klart om jag blir bjuden, men om jag får välja, så föredrar jag champinjoner. Under senaste resan till Italien insåg jag att jag inte heller gillar tryffel. Vi serverades en råbiff med överdos av färsk tryffel och därefter kunde jag inte ens känna doften från grannborden utan att må lite illa.
Detta till trots, så blev det alltså kantarellkräm igår. Vår vän Fredrik som syns på fotot nedan, må se skeptisk ut innan, men han verkade mer än nöjd med rätten.



Helstekt oxfilé med kantarellkräm

4 portioner

600 g oxfilé, parerad från senor och fett
hushållssnöre
salt, peppar, smör för stekning

2 dl crème fraiche, 34-40%
100 g kantareller, borstade och ansade
1 bananschalottenlök
1 dl finriven Västerbottenost
1 kvist färsk timjan
salt, peppar, smör för stekning

1. Börja med att finhacka schalottenlöken och kantarellerna. Stek sedan löken i lite smör, den ska bli mjuk men ej få färg. Tillsätt sedan svampen och krydda med lite salt och svartpeppar. Stek några minuter och låt sedan blandningen svalna.

2. Vispa upp crème fraichen med elvisp till ett fast tillstånd. Blanda i riven ost och timjan. Tillsätt sedan svampblandningen. Smaka av. Ställ kallt till servering. Den kommer att stelna i kylen.

3. Om oxfilén är ojämn i tjocklek, gör man klokt i att binda upp den med hushållssnöre så att den blir jämntjock. Bryn oxfilén på rätt hög temperatur. Krydda med salt och peppar, gärna en pepparblandning med lite grönpeppar och rosépeppar i. Ge köttet en fin stekyta runtom. Lägg sedan över köttet i en ugnsfast form och sätt en köttermometer mitt i köttet. Täck köttet med aluminiumfolie. Sätt in formen i ugnen på ca 200°C och låt stå tills termometern visar 55°C. Då kommer köttet av vara perfekt rödrosa. Detta tar mellan 10-20 minuter.

4. Ta ut köttet ur ugnen och låt det vila under folie ca 15 minuter. Ta bort termometer och hushållssnöre och skär köttet i generösa skivor, ca 2 cm tjocka. Lägg upp på tallrik tillsammans med kantarellkräm, lämpligt potatistillbehör och någon krispig grönsak. Vi hade potatisklyftor där potatisen kokats hel, skurits i klyftor och friterats lätt. Vi testade också minisparris till som snabbt stekts med lite salt som kryddning.

Kantarellkrämen borde smaka alldeles utmärkt till älg och hjort och varför inte till lax?

fredag 26 augusti 2011

Skenet bedrar


Den här rätten ser ju inte alls aptitlig ut. Men skenet bedrar, för det här var en fantastiskt god bönsallad som serverades till marinerad kyckling och majspuré tidigare under veckan. Den är mycket enkel att göra, fungerar även om man undviker kolhydrater och är oerhört smakrik. Hemma hos oss ersätter ofta bönsalladen ris, potatis eller pasta. Och den blir bara godare av att få stå en dag, vilket gör den bra i matlådan också. För enkelhetens skull använder jag färdigkokta bönor, nästan alltid ur GoGreens sortiment. GoGreen har dessutom kommit ut med en bönblandning som ju är perfekt för bönsallad. Gott och nyttigt!

Bönsallad

6 portioner

1 förpackning av kikärter
1 förpackning av stora vita bönor
1 förpackning kidneybönor
1 stor rödlök
2 stora tomater
en halv gurka
0,5-1 förpackning av god fetaost

0,5 dl neutral olja
0,5 dl balsamvinäger
1 rågad tesked dijonsenap
salt, nymalen svartpeppar

Skölj bönorna ordentligt i ett durkslag. Skär gurkan i rätt små bitar. Klyfta tomaterna, ta ur kärnorna och skär sedan tomatfiléerna i små bitar. Strimla rödlöken tunt. Blanda bönor, gurka, tomater och lök i en stor skål. Smula över fetaosten.
Blanda sedan olja, vinäger, senap och kryddor till en dressing och slå över salladen. Rör om ordentligt så att alla bönor dressas ordentligt. Det ser nu ganska oaptitligt ut med den bruna dressingen och den smulade fetaosten, men det smakar desto bättre. Man kan använda vit balsamvinäger istället, men jag tycker inte att den ger samma djupa smak, så utseendet får helt enkelt spela en mindre roll. Ställ salladen kallt i väntan på servering.



torsdag 25 augusti 2011

Köttbullarna del 2

I gårdagens inlägg bloggade jag om receptet på mina stora, goda köttbullar i gräddsås och med pressgurka. Idag handlar det om de 9 köttbullar som inte fick förmånen att serveras på svenskt maner. De hamnade i en god tomatsås som vändes runt i rigatoni och serverades under ett mindre berg av parmesan. Tomatsåsen hade min man lagat tidigare under semestern och det här var resterna som frysts in med tanken att de skulle hamna i en vegetarisk lasagne.

Så här gör man en god tomatsås på ett något överpretentiöst sätt:

Börja med att sätta på bra musik. Till sån här matlagning föredrar jag lugn musik som drar åt jazzhållet. Melody Gardot, kanske Bo Kaspers orkester eller någon bra loungemix. Öppna sedan en flaska med gott rödvin. Sangiovese är ett säkert kort till pasta eller varför inte en Valpolicella classico? Lägg fram en generös bit parmesanost på en skärbräda. Häll upp lite vin, smaka av, ta en bit ost och skrid sedan till verket.
Finhacka en gul lök och 2 vitlöksklyftor. Finhacka även en näve goda oliver och några teskedar kapris. Hacka 5-6 tomater medelgrovt.
Hetta upp lite olivolja i en kastrull. Fräs löken, gärna tillsammans med en-två sardeller för sältans skull. Löken ska bli mjuk men inte få färg, så sänk värmen till medelhög. Tillsätt sedan vitlöken som absolut ej får brännas. Klicka i en dryg matsked tomatpuré. Tillsätt sedan oliverna och kaprisen och blanda runt hastigt. I med tomaterna. Ta en klunk vin och häll sedan ner en rejäl skvätt i såsen, en knapp deciliter brukar räcka. I med en nypa salt, generöst med nymalen svartpeppar, lite paprikapulver, chiliflakes och en nypa råsocker. Låt puttra i sakta mak. Efter 10-15 minuter är det lagom att provsmaka. Tillsätt ev lite balsamvinäger om såsen behöver lite syra. Vänd ner strimlad basilika. Smaka av igen. Lägg ner köttbullarna i såsen, värm köttbullarna lite innan om de är kalla. Låt köttbullarna bli genomvarma och vänd sedan ner sås och köttbullar i nykokt pasta.
Lägg upp i en pastatallrik, strö över en driva av nyriven parmesan och servera med det goda vinet.


onsdag 24 augusti 2011

Köttbullarna del 1

Jag älskar köttbullar, men jag är högst kräsen i hur de ska tillagas och hur de ska smaka. Goda köttbullar innehåller rikligt med lök och den ska helst inte vara rå. Till julbordet ska de vara kryddade med lite ansjovisspad och kryddpeppar. Köttbullarna ska ha gott tuggmotstånd med lite stuns, mjuka köttbullar går helt bort. Sådana som köpes färdiga i butik för att värmas i stekpannan, de kommer inte in i vårt hus. Jag blir illamående bara av lukten. Enda undantaget är de små delikatessköttbullarna som går att äta, men man får inte fundera över innehållet. Och då jag ofta gör just det, går även de bort. Alltså får man trilla sina egna. Bara verbet trilla borde få vem som helst att kasta sig in i köttbulleorgie. I måndags var det dags igen. Jag var sugen på svensk husmanskost när den är som bäst. Ett gott mos, stora köttbullar, en liten mängd sås och så pressgurka. Det blev arton stora köttbullar. Halva satsen serverades enligt ovan. Halva satsen hamnade i en helt annan rätt som kommer att avhandlas i Köttbullarna del 2.



Köttbullar

18 stora eller väldigt många små

450 g köttfärs
1 dl ströbröd (jag använde eget gjort på surdegsbröd)
1 dl mjölk
1 ägg
1 stor gul lök
2 tsk dijonsenap
1 msk kalvfond
salt, grovmalen svartpeppar

Blanda ströbröd och mjölk och låt svälla. Under tiden finhackas löken och svettas mjuk utan att ta färg. Tillsätt sedan ägget till brödblandningen. Blanda sedan i lök, senap, kalvfond, salt och peppar. Sist vänder man i köttfärsen. Gör en liten köttbulle som steks och provsmakas. Oftast behövs mer salt. När man fått till en god smet, är det dags att börja trilla. Jag lägger alla köttbullar på ett skärbräde eller bricka och steker dem därefter. Jag skakar stekpannan mycket i början av stekningen för att få dem så runda som möjligt. Stektiden varierar med storleken så klart, men de får nästan alltid stanna i stekpannan hela tiden, om än på lägre temperatur.


Gräddsås med lingon

2 dl vatten
1 dl grädde av valfri fetthalt
1-2 msk kalvfond
1 tsk kinesisk soja
2 msk lingonsylt
salt, svartpeppar, råsocker

Lyft upp alla köttbullar ur stekpannan och häll vatten i den. Vispa runt i pannan för att få med alla goda smaker från stekningen. Tillsätt sedan grädde, soja och kalvfond. Låt såsen sjuda några minuter. Tillsätt sedan lingonsylten och låt sjuda lite till. Smaka av med salt, peppar och lite råsocker. Lägg sedan tillbaka köttbullarna i såsen och vänd runt dem.


Pressgurka

4 portioner

½ slanggurka
1 dl vatten
1 msk ättiksprit 12%
2 msk socker
lite salt

Skiva gurkan tunt med osthyvel eller på mandolin. Blanda ingredienserna till lagen och häll över gurkan. Lägg en tyngd på gurkan, t ex morteln och låt stå ca 1 timme.
Receptet kommer från Per Morberg men jag har helt fräckt uteslutit persiljan.

Servera köttbullarna i såsen till ett gott mos (gärna med brynt smör i), pressgurka och extra lingon. En liten sallad före maten säkerställer grönsaksintaget. En riktigt kall öl smakar gott till den här rätten, eller varför inte ett glas mjölk?

tisdag 23 augusti 2011

Länge leve levain

Nog är det så att jag har gått ner mig i surdegsträsket. Efter att ha bakat Leilas surdegsbaguetter ett par gånger (den trogne Leila-läsaren vet att det är inte helt genuina surdegsbaguetter, då grunden sätts på jäst), har jag tagit mig modet att sätta en riktig surdegsgrund. Och jag frångick alla tips och varningar om att vetesurdegsgrund är svåååårt och att man bör börja med en rågsurdeg och sedan använda den för att starta en vetesurdeg. Man kan kalla det hybris eller helt enkelt en stark längtan efter levain.




I torsdags satte jag grunden till vetesurdegen, detta med hjälp av nedanstående recept.

Vetesurdegsgrund

100 g ekologiskt vetemjöl
120 g vatten
20 g rivet äpple eller honung

Börja med att koka upp vattnet och låt det svalna till 40°C. Riv äpplet och blanda äpple, vatten och vetemjöl i en glasburk. Lägg på lock men skruva ej till locket. Burken ska stå varmt, runt 22-26°, t ex i skåpet ovanför kylskpået. Burken ska försiktigt skakas morgon och kväll.

Dag 2 kväll: tillsätt 20 g av ekologiskt vetemjöl och 20 g av ljummet vatten. Rör om.

Dag 4 kväll: om surdegen är dallrig i konsistensen och har vackra bubblor, är den klar. Om inte, häll ut allt utom 30 g och börja om från dag 2 kväll. Börja även om ifall surdegsgrunden luktar riktigt kraftigt surt, som ättika. Den ska dofta lagom syrligt.

Detta recept kommer från sajten Baka Surdeg.

Jag fick börja om då min grund doftade alldeles för mycket åt ättikahållet och hade dessutom skiktat sig rejält. Jag sparade faktiskt 50 g grund och matade den med 100 g vatten och 100 g mjöl. Sedan fick den stå framme över natten och nästa dag var den perfekt.

Så fortsatte förberedelserna. Jag använde mig av ett recept från surdegsgurun Martin på paindemartin. Han har ett recept där man tillsätter en liten mängd jäst på bakdagen, och då jag är så mycket nybörjare som man kan bli, ville jag ha lite av den förutsägbarhet som jäst ger till en deg. Och det gick ju utmärkt.

Levainbröd med jäst

2 stora bröd

Dag 1 kväll:

100 g vetesurdegsgrund
150 g (1,5 dl) ljummet vatten
150 g (2,5 dl) vetemjöl special (jag använde Manitoba cream)

Blanda ingredienserna i en rymlig bunke. Täck med plastfolie och låt stå på ett varmt ställe över natten.

Dag 2 morgon:

surdegen från gårdagen
500 g (5 dl) vatten
10 g jäst
800 g (13 dl) vetemjöl special eller Manitoba cream
20 g (1 msk) salt

Blanda alla ingredienser utom saltet och kör 8 minuter i degblandare (5 minuter på låg hastighet och 3 minuter på lite högre hastighet). Tillsätt sedan saltet och kör ytterligare 2 minuter. Degen ska vara spänstig och ska släppa lite från bunkens kanter. Om den inte känns redo, låt den vila i 5 minuter och kör sedan några minuter till.

Smörj en plastlåda (eller som i mitt fall en stor plastbunke) med neutral olja. Lyft över degen till lådan/bunken och lägg på locket/täck med plastfolie. Degen ska nu jäsa till dubbel storlek, vilket tar ca 2 timmar. Efter 1 timme viker du degen i lådan. Blöt dina händer och vik degen från vänster och in mot mitten, sedan från höger, uppifrån och nerifrån. Man ska känna att degen spänns. Upprepa efter 30 minuter.

Sätt ugnen på 275°C (dra bort 15°C om du har varmluftsugn. Sätt en plåt eller baksten i mitten av ugnen och en oöm plåt på nedersta falsen.

Vänd upp degen på ett mjölat bakbord och dela den i två delar. Forma en rektangel av varje degbit, ca 20 x 30 cm, dock utan att pressa ur luften ur degen. Degen ska ej knådas. Vik ihop rektangeln på längden. Låt skarven vara på sidan så att brödet kan spricka där om det vill. Lyft försiktigt över degen till ett bakplåtspapper och forma ev om brödet något.

Sätt i brödet i ugnen och lägg några isbitar på den nedersta falsen. Jag hoppade över isbitarna och satte istället in en liten skål med vatten bredvid brödet. Sänk genast temperaturen till 250°C. Efter 15 minuter sänker du till 200°C och vädrar ugnen genom att öppna och stänga luckan. Upprepa vädringen var femte minut till brödet är färdigt. Ta ut brödet efter totalt 30-35 minuter. Innertemperaturen bör vara ca 96 grader. Låt brödet svalna på galler.

Receptet kommer från boken "Surdegsbröd" av Martin Johansson.

Och nu har brödet provsmakats. Helt fantastiskt gott. Härlig yta, lagom segt och syrligt och med stora vackra hål. Jag har dött och kommit till brödhimlen. Utan tvekan värt tiden det tar att baka. Och med en assistent, så är det på inga sätt ett jobbigt bröd att baka, bara lite tidskrävande. Nu ska jag bara hålla surdegsgrunden vid liv...



måndag 22 augusti 2011

Ett enkelt kryddsmör

Dagens tips är nästan löjligt enkelt. Ett kryddsmör med vitlök, passande till grillat kött, lamm och framför allt till bakad potatis. Ta en hel vitlök och dela på mitten så klyftorna halveras. Lägg i en smord ugnsfast form, ringla över lite olivolja och strö över lite flingsalt och timjan. Baka i ugn på 150°C tills klyftorna känns mjuka och börja tränga ur skalet något. Detta tar mellan 30-45 minuter beroende på lökens storlek. Kläm ur innehållet ur klyftorna och blanda med rumsvarmt smör. 4 klyftor är lagom för 50 g smör. Smaka av med lite salt om så behövs. Det är också gott att tillsätta lite finriven parmesanost.
Resten av klyftorna kan användas till att bredas på bruschetta, smaksätta potatismos eller andra rätter där man önskar en mild, nötig vitlökssmak.

söndag 21 augusti 2011

Brownie bread pudding

...eller hur man räddar torr brownie från kompostpåsen.
I fredags bakade jag brownies till en amerikansk middag. Sega brownies med mycket mörk choklad och valnötter i. Tyvärr hade jag inte en form som var helt lämplig för receptet och kakan var tvungen att gräddas något längre än vad receptet angav. Och givetvis blev den för seg, på gränsen till torr. Så vad gör man av något för torr brownie? En brödpudding tydligen. Bitar av brownies bakade i en söt äggsstanning, serverad ljummen med lättvispad grädde och jordgubbar. Gott, enkelt och inga tråkiga browniebitar till spillo. Det här ska jag nog upprepa med såväl vitt bröd som kanelbullar som sett bättre dagar.





Brownie bread pudding

5 dl brownies i mindre bitar
3,75 dl mjölk
2 ägg
0,75 dl farinsocker
0,75 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker eller 0,5 tsk vaniljessens
ev 1 dl hackade nötter

Smöra en ugnsfast form. Fördela browniebitarna jämnt i formen. Vispa samman ägg, mjölk, socker och vaniljsocker till en äggstanning och häll över browniebitarna. Grädda i 175°C tills äggstanningen är fast och om du sticker med en kniv i mitten, så kommer denna ut torr. Detta tar ca 45 minuter.
Servera med lättvispad grädde eller vaniljglass och färska bär. Det behövs något syrligt för att bryta av sötman i puddingen.

lördag 20 augusti 2011

Den nya leksaken- glassmaskinen

Jag har köpt några nya saker till köket. En ny mandolin, en ny digital termometer som uppdaterar temperaturen oftare än varannan minut, vilket är hemskt käckt om man friterar. Och så favoriten. En glassmaskin. Jag har länge pratat om en glassmaskin, främst för att jag tycker det är så tidsödande att göra en egen sorbet och då jag önskar en krämig, vaniljsmakande glass och inte en genomfryst parfait eller köpeglass som inte smakar riktigt vanilj. Efter att ha läst många tester på nätet, slog jag till på en Philips HR2304. Den har en kapacitet på 1 liter mjukglass eller 0,8 liter hårdglass och den har ett smidigt litet fryselement som får plats i vår relativt lilla frys. Och sen glassmaskinen kom in i familjen lagom till semesterstarten, har den fått jobba. Vi har haft 4 middagsbjudningar och på samtliga har det serverats glass. Päronglass med daim, mjölkchokladglass och storfavoriten vaniljglass. Här kommer receptet på den vaniljglass som vi fastnat för.

Vaniljglass

0,8 liter

3 äggulor
110 g socker
1 vaniljstång (det räcker med en halv om man vill ha en mild smak)
2,5 dl mjölk
2 dl vispgrädde

Vispa grädden ganska hårt. Skrapa ur vaniljstången och blanda fröna med lite av sockret. Vispa sedan äggulor, socker och vaniljsocker riktigt pösigt. Blanda ner mjölken i äggblandningen och rör ordentligt. Vänd sedan ner den vispade grädden. Vänd runt grädden försiktigt så att glassmeten behåller sin luftighet. Låt smeten sedan stå i kylen några timmar. Rör om smeten och kör sedan i glassmaskin ca 40 minuter. Lägg över den färdiga glassen i en plastlåda och lägg i frysen. Ta fram några minuter före servering för att få en glass som du enekelt kan forma till kulor eller ägg.

Njut!

Man kan smaksätta smeten med hackade nötter, choklad, lite sprit eller fruktpuré. Om purén är lös, bör man minska något på mjölkmängden. Nötter och choklad tillsättes till glassmeten efter ungefär halva tiden i glassmaskinen.