tisdag 15 november 2011

Thörnströms kök

En kall fredagkväll i början av november, styrde jag och maken våra steg till Thörnströms kök. Vi skulle äta den stora avsmakningsmenyn med tillhörande vinpaket, min födelsedagspresent från Wilhelm. Vi hade besökt restaurangen en gång för drygt 6 år sedan och då gjorde den ett stort intryck. Vi hade alltså höga förväntningar.
Ett varmt välkomnande i garderoben och en varm äppeldrink inledde vår kväll. Strax därefter fick vi sätta oss till bords och rätterna började rulla in.

Vi började med ett glas champagne och till det fick vi en liten bit lufttorkad skinka och små petit chouxer fyllda med prästostkräm. Omtänksamt med ett gott tilltugg till fördrinken och de små ostbollarna passade utmärkt till bubblet.

Efter detta kom den första extrarätten, en förrätt till förrätterna. En skaldjursterrin med en tydlig smak av hummer och ett riktigt konstverk på tallriken. Gott!

Så landade den första förrätten. Sotad hjortrygg med morotscrème, lagrad Cheddarost, lingonvinaigrette och pepparrot. Mört kött, smörig morotspuré och en vinaigrette med lagom syra i. Små torkade lingon spridda över tallriken gav rätten en extra höstkänsla och ett gott tuggmotstånd.

Nästa rätt bestod av halstrad pilgrimsmussla med syrlig blomkålscrème, brynt smör- och hasselnötsbuljong och små råstekta blomkålsbuketter. Klassisk smakkombination med blomkål och pilgrimsmussla och givetvis var rätten alldeles fantastiskt god. Smör- och hasselnötsbuljongen var skummad och hasselnötterna bröt av fint mot den söta musslan.

Så kom den dillbakade rödingen med sättlök, havsalger, äpple- och bleksellericrudité samt löjromsmörsås. Wilhelm som inte är någon fiskälskare utnämnde denna rätt till den godaste på hela kvällen. Rödingen var perfekt bakad, sättlöken och cruditén krispig, frisk syra från äpplet och så såsen... Smörig, len, lite syrlig, Kalixlöjrom. Fullträff! Ljuvligt!

Smörpocherad slätvar med ostronangelotti och körvelbuljong kom sedan. Sauterad spenat och ostronskivling till. Angelottin (en stor ravioli) var len, mjuk, som en smekning mot gommen. Likaså fisken. Den krispiga spenat- och svampblandningen bröt av fint och körvelskummet gav den där sträva kryddan som behövdes bland i övrigt smöriga smaker.

Och sen kom blodduvan med confiterat lår, variation på rovor, korngryn med anklever och rosmarinsky. Duvbröstet låg på en halvan av tallriken tillsammans med anklever- och rosmarinskyn och rovorna, låret låg på andra tallrikshalvan på en bädd av korngryn. Blodduvan hade en tydlig smak av vilt och kombinationen anklever och rosmarin mildrade inte den smaken. På det stora hela kändes den sidan av rätten kärv, lite för mustig och hade behövt syra för att lyfta. Barolon i glaset med sina tanniner ökade på kärvheten ytterligare. Det föll oss inte riktigt i smaken. Det confiterade låret däremot var mört, mjukt, lent och tillsammans med korngrynen alldeles underbart. Här fungerade vinet bättre mot det feta och smöriga.
Som tillval fanns Gotlandstryffel som man kunde få hyvlad över bröstet för 95 kr. Vi erbjöds dock inte detta. Miss i informationen till gästen?

Nästa varmrätt bestod av glacerad oxkind med rostat märgben, jordärtkocka, och bakad äggula. Märgbenet kom serverat på en separat skifferplatta, stående upp med fyllning av märg och en smörig jordärtskockspuré. Det här var gott, riktigt gott! Oxkinden var otroligt mör och märgen sagolik. Kanske lite väl smörstinn rätt, men ändå sååå gott.

Svenska ostar med rödvinskokta björnbär följde sen. Fyra svenska ostar varav två getostar, en vällagrad präst och en vitmögelost. I glaset ett destillat (eau-de-vie?) med tydlig skärpa som gick fint ihop med den starka getosten. Lite besvikna var vi över att ostvagnen inte rullades fram utan vi fick ett färdigt upplägg, men samtidigt skönt att någon gjorde valet åt oss.

Och så en liten förrätt till efterrätten. En svartvinbärssorbet med vaniljyoghurtskum på smulor av citronkex. Fräscht, smaklöksrensande, mersmakande.

Apelsinsorbet med brödpudding och kanelskum var efterrätt nummer ett. En liten gjuten apelsinmousse följde med liksom apelsinfiléer. Nog tycker jag min egen brödpudding är ett strå vassare, men kombinationen med alla fina apelsintillbehör fungerade utmärkt!

Så var det dags för flamberat fikon med chokladtartelette, romrussinglass och chokladganache. Flamberingen skedde vid bordet under lite pompa och ståt. Nästan alla i restaurangen verkade välja den flamberade rätten, så vi fick många uppvisningar under kvällen. Och nog var det gott! God tartelette, himmelsk ganache, sött fikon, generöst med rom i glassen. Och generöst med Madeira i glaset. Mmm. Vid det här laget hade jag slut på ord för att beskriva hur gott det var och så även nu. Det här äter jag gärna igen.

Så dags för kaffet och då kom det in ett fat med fyra små kakor och sötsaker. Dessutom ett imponerande val av avecer, vilket vi dock hoppade över.

Men servicen då? Vi kände oss varmt välkomna och ompysslade hela kvällen. Professionellt, kunnigt, vänligt bemötande. Vår servitör var också sommelier och presenterade vinerna på ett kunnigt sätt. Vinerna var väl matchade till maten och på gränsen till utmanande. Precis som vi vill ha det. Som matnörd hade jag många frågor om vinerna, maten, ingredienserna, brödkorgen och jag fick bra, tydliga svar varje gång. GP skriver i sin recension från 111112 att personalen borde minska på matpratet. Jag säger fortsätt precis som ni gör.

Lokalen är varm, välkomnande med sköna stolar för långa sittningar. Toaletterna fräscha med små engångshanddukar och levande ljus.

Betyg (antal kaksmulor där 5 är högsta möjliga)
Förrätter: 5/5
Varmrätter: 4/5. Blodduvbröstet sänker betyget något.
Desserter: 5/5
Dryck: 5/5
Service: 5 av 5

Totalt 24/25 kaksmulor.

Priset ligger på 1125 för maten och 895 för vinet per person.

Kommer vi att gå tillbaka? Absolut! Vi måste bara fylla spargrisen på nytt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar